Vårt skolsystem bidrar till att elever systematiskt misslyckas i skolan, särskilt elever med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF). Lagstiftningen måste skärpas så att elever med stort och varaktigt behov av en anpassad lärmiljö kan få sitt stöd tillgodosett. Utredningen av skolpeng till resursskolor måste förtydliga hur stödinsatsen resursskola ska bedömas och finansieras.
Idag lämnar 15 % av eleverna grundskolan utan gymnasiebehörighet. Elever med NPF är kraftigt överrepresenterade i denna statistik, vilket föräldranätverket Rätten till Utbildning har visat. Politiska förståelsen för vikten av helt anpassade skolmiljöer för elever med stora och varaktiga stödbehov har ökat. Skollagen förtydligades nyligen om vad som kännetecknar en resursskola, men ersättningssystemen reglerades inte. Detta skapar fortsatta utmaningar för verksamheterna och eleverna.
För att säkerställa utbildning för dessa elever måste riktad ersättning till elever med stora och varaktiga stödbehov, på resursskola, införas. Regelverk och finansieringsmodeller måste stödja deras rätt till anpassad lärmiljö och ge nödvändig förutsägbarhet för sådana insatser.
Som skolhuvudman har vi verkat i 30 år för elever som har stora och varaktiga stödbehov utifrån en diagnos inom NPF och/eller intellektuell funktionsnedsättning. Våra skolverksamheter präglas av helt anpassade lärmiljöer och omfattar allt från fysisk miljö till lektionsupplägg, gruppstorlekar och utökad elevhälsa. Resursskolor har i praktiken funnits länge, men först nyligen reglerats uttryckligt i skollagen.
Även om elevens stödbehov nu väger tyngre än kötid saknas fortfarande likvärdiga förutsättningar för att driva skolor med anpassad lärmiljö. Det råder betydande skillnader mellan kommuner kring tillgång till resursskolor, bedömningar och nödvändig finansiering. Få kommuner har infört riktade ersättningsmodeller, men dessa är oenhetliga och möjliggör inte en likvärdig resursfördelning eller systematisk uppföljning av resultat.
Resursskolornas elever har ofta en historik av problematisk skolfrånvaro och låg måluppfyllelse. En stor och ofta stökig skolmiljö i vanliga skolor försämrar deras möjlighet att ens vistas där. En helt anpassad och resurstät skola är ofta nödvändig för dessa elever. Riktad ersättning är en investering i deras möjlighet att nå kunskapsmålen och leva ett mer självständigt liv.
Utredningen måste föreslå regelverk som garanterar att stöd kan realiseras på resursskola, i tid och över tid.
Tidigare utredningar har konstaterat problem med bidragssystemen. Den pågående utredningen om en nationell skolpengsnorm måste nu säkerställa riktade stödinsatser för elever med störst behov av stöd. Den bör föreslå:
Dessa åtgärder kommer lägga grunden för att skollagens princip om likvärdig utbildning för alla elever blir verklighet.
Lena Schmidt, skolchef
Niklas Ahlström, styrelsens ordförande
för Utvecklingspedagogik Sverige AB
Du kan också läsa artikeln på Altinget, LÄNK TILL ARTIKELN
Vi vill lyfta elevgruppens skolsituation och behovet av ökad tydlighet om förutsättningar för resursskola. Idag är förutsättningarna mycket olika mellan kommuner. Det behövs tydliga och styrande riktlinjer samt en riktad finansiering för resursskolor. Dagens olikheter leder till att elever i behov av en anpassad lärmiljö inte ges möjlighet att klara skolan. Utredningen behöver komma fram till en reglering som säkerställer nödvändiga förutsättningar och styrningen för det.
En resursskola är en skola som har en helt anpassad lärmiljö. Det gäller allt från den fysiska miljön, lektionsupplägg, gruppstorlekar, fritidshem, resurstäthet, anpassade arbetssätt och metoder, kompetenser och utökad elevhälsa. Skolmiljön är utformad för att minska stress och förbättra inlärning. Fokus ligger på att ge eleverna de bästa förutsättningarna för att lyckas i skolan och livet. Resursskolor har i praktiken funnits i årtionden, men är nyligen uttryckligt reglerad i skollagen oavsett huvudman. Elevens behov av stöd ligger till grund för placering i resursskolan. Ett urval utifrån vem som har störst behov av stöd ska göras, om det finns fler sökande än antal platser vid en resursskola. Resursskolor finns med kommunal respektive fristående huvudman.
Resursskola är till för elever med stora och varaktiga stödbehov och som bedöms vara i behov av ett mindre skolsammanhang, inte sällan utifrån en diagnos inom npf. Elever som ofta har svårt att klara sig i en vanlig skola, där stora klasser och mycket stimuli/intryck ofta försvårar inlärningen. Inte sällan har eleverna en historik med problematisk skolfrånvaro och/eller mycket låg måluppfyllelse. En helt anpassad och resurstät skola kan vara helt nödvändig för dessa elever. Våra skolor, både på grund- och gymnasienivå, erbjuder en trygg och anpassad lärmiljö där eleverna kan utvecklas i sin egen takt.
Det råder stora olikheter vad gäller såväl tillgång till resursskolor, upplägg för resurstät verksamhet liksom förutsättningar för att driva resursskola. Det råder även avsaknad av likvärdighet vad gäller elevers möjlighet till sin rätt till utbildning, att få klara skolan. Vissa kommuner erbjuder ingen extra eller riktad ersättning alls för resursskolornas kostnadsnivå, medan andra tillämpar egna modeller och som varierar stort. Skolsystemet tillåter att så stora skillnader får förekomma, för eleverna med de största stödbehoven. Det försvårar långsiktig planering och riskerar möjligheten till högkvalitativ undervisning i anpassad lärmiljö för elevgruppen. Utredningen behöver beakta detta och styra regelverket så att stöd kan realiseras i praktiken på resursskola, i tid och över tid
Utredningen behöver säkerställa att stödinsatser kan riktas till elever med de största stödbehoven. Den behöver därför föreslå:
Dessa åtgärder är nödvändiga för att eleverna i praktiken får uppleva skollagens grundprincip om alla elevers rätt till utbildning och att alla elever får rätt förutsättningar för att lyckas i svensk skola
